Stenhuggare, staket och vår

Stenhuggning hos grannen

Vi fascineras av arbetet som görs på grannhuset. I vår by får man sedan ett par år tillbaka endast sätta upp stenfasad som görs enligt gamla sättet. Det spelar ingen roll om det är renovering eller nybygge, inga moderna block får användas till fasaden. Byggarna sitter och hamrar ut passande stenar ur stora block som muras upp efterhand. Vilket jobb! Men ett bra sätt att hålla ett hantverk levande och ett typiskt far och son arbete.

Ny fasad

När man reser runt i Portugal så stöter man ofta på ruiner och ödehus, även mitt inne i en by eller stad. Här finns det ett sunt tänk. Om taket rasar in så sätter kommunen upp ett avspärrningsband. Inga böter eller straff om det inte fixas snabbt. Man resonerar som så här: när ägaren har råd så fixas taket, det lönar sig inte att kräva in böter från någon som inte har resurser. Bättre att vänta eftersom det kommer upp ett nytt tak när det finns pengar.

 

Det finns staket lite överallt här. Staket är bra om de fungerar och att det som ska stanna bakom staketet verkligen stannar där. När vi på vår promenad genom byn mötte ett får blev vi ju lite förvånade. Att de är lösa på campo är ju en sak men mitt i byn? Fast det löste sig, det kom en liten tant och lockade in fåret i en trädgård och så här i efterhand så kanske den bodde där, i trädgården alltså. Vår svenska hund Kanel, i Sverige känd som SÄPO eller ”den hunden är det något fel på”, har redan skaffat sig ett rykte i byn.

Kanel smajlar upp sig!

De lösa hundarna här är mycket vänliga och vet hur man beter sig. När Kanel ser dessa dagdrivare, utan koppel och utan människa förvandlas hon till en varulv. Man kan därför lugnt säga att hundarna här ”skiter knäck”(som min mamma hade sagt) när de träffar på Kanel. Men just denna vecka är hon poppis. Inget staket i världen verkar kunna hålla hanhundarna borta från vår trädgård. Stene och Simba har fullt upp med att jaga bort dem, Stene med en kvast och Simba revirmarkerar. (Tur det inte är tvärtom..).

Citronträdet

Till sist vill jag berätta för er att det har regnat här tio dagar i sträck nu. Det är positivt eftersom det behövs, men lite tråkigt är det allt. Temperaturen håller sig runt 8-12 grader. Men våren är verkligen här ändå. Mimosan blommar och mispelträden på gården doftar ljuvligt. Citronerna och clementinerna växer så det knakar och om två veckor slår det över till 20 graders temperatur på dagtid.

Mispel

 

4 reaktioner till “Stenhuggare, staket och vår”

  1. Låter härligt med lite vårkänsla. Här har vi kämpat för att försöka hålla kylan ute i nästan två veckor. Fläktar o element. Trots detta så har ett par kulkopplingar frusit sönder i stallet. Lasse har fått ett värstingryggskott så vi får laga när han blir bättre. Idag har det varit ok temperatur. Vi hoppas på lite vår här också snart. Tyvärr ser det inte ut som om vi kan komma och våldgästa er i påsk. Lasse har restriktioner till mitten av april. Vi får höras då och planera in när det passar för er att vi kvistar över en helg(och kanske några dagar till)

  2. Usch så tråkigt när vattnet fryser. Och stackars Lasse, inte roligt med ryggskott. Ni kommer när ni kommer, vi finns kvar. ?

Lämna ett svar till Lennart Quist Avbryt svar