Gränshandel, tandläkare och mark

Vi tog en förmiddagsrunda till Spanien för att handla. En halvtimmas bilväg från oss ligger Valverde del Fresno, en liten bergsby med en livsmedelsaffär. Vissa varor är billigare i Spanien, ölen bland annat. Vi köpte tjugo enliters flaskor för etthundra kronor, hygienartiklar för ungefär halva priset och fyllde tanken med bensinen som är cirka två kronor billigare per liter i Spanien. (Nu kan det låta som mycket öl men med våra nya engelska bekantskaper så går det snabbt åt). Många portugiser åker över gränsen för att tanka och fylla på sina gasflaskor. Vi glömde våra gasflaskor hemma så det får bli nästa gång för vår del.

Vi har ju som tidigare nämnts registrerat oss och fått ett sjukvårdsnummer. Det behövdes när vi gick till tandläkaren Ana. I en av de vindlande gränderna i Penamacor har hon sin mottagning, öppet mellan nio på morgonen och sju på kvällen. Varje besök kostar fyra hundra kronor och det spelar liksom ingen roll om det är rensning eller lagning. Det kan bli lite dyrare vid lite mer omfattande behandlingar ursäktade sig tandläkaren med. Efter att ha betalt niohundra kronor till tandhygienisten i Sverige så känns priset hos Ana rätt okej.

Detta växer i våra krukor..

En karta över vårt närområde så att ni kan hänga med i alla namnen. För nu kommer det ett till, Aranhas. I Aranhas bor Pedro, vår lärare i lördagsskolan. Vi elever blev hembjudna till honom och ombads ta med oss något att äta. Vilken kväll det blev! Kall bacalhau med kikärtor och vitlök, ingefärskaka från Wales, grönsakscurry från Pakistan och mycket annat spännande från elevernas hemländer. Vi tog med en matjestårta som verkligen gjorde succé. Pedro hade också bjudit in sin vän Anselmo som jobbar på naturvårdsstyrelsen. Han hade mycket intressant att berätta om floran och faunan i vårt område.

Lite olika byhus som är till salu hos oss.

Vi försöker gå eller cykla en runda varje dag. När vi promenerar i byn blir vi alltid stoppade av någon som vill sälja sin gård/mark. -”Ni som är utlänningar, känner ni inte någon som vill köpa här? Det finns en stor brunn och mycket olivträd!” Vi svarar alltid att vi kan lägga det på minnet men nu är det så många så vi har övervägt att ta med oss karta och anteckningsblock på våra promenader. Befolkningen här börjar bli gammal och de yngre vill inte ta hand om mark och träd. Det sorgligaste som skulle kunna hända en mark här är att den inte blir betad. Öppna landskap är ett tecken på liv. Det finns säkert ett samband mellan får- och getbajs och att olivträden och korkekarna trivs så bra.

En sista grej. Hur gick det med det stora bålet mitt i Penamacor? Jo, det hade varit lite för stort. Kyrkklockorna hade börjat ringa ”eldsvåda” för att det blev mycket varmt och rökigt i tornet. Brandmännen som var på plats begränsade elden och sedan brann bålet ett par dagar tills det tog slut.

Vädret då? Nu blev det plötsligt kallare minsann, 12-14 grader och runt 4 på natten. Fortfarande inget regn.

 

 

2 reaktioner till “Gränshandel, tandläkare och mark”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *