Myndigheter, kloster och helgonfest

I vår strävan efter att bli integrerade och samtidigt lära oss om hur samhället fungerar, har vi försökt genomföra alla kontakter med myndigheter själva. Det finns många bra företag som kan hjälpa till med mycket av det som behövs men vi ville åtminstone försöka. Vi har tidigare skrivit om hur vi fick våra uppehållstillstånd, det var inte helt lätt men det gick. Vad vi förstår nu i efterhand så är just vår kommun känd i länet för att vara svår och krånglig när det handlar om estrangeiros (utlänningar). Grannkommunen (där vi går i skola) har en helt annan inställning och kräver en tiondel av alla papper som vi fick visa, vid en ansökan om uppehållstillstånd. Den kommunen har också lagt märke till att många utlänningar har bosatt sig utan inkomst på en billig bit mark och har därför ordnat så att de en gång i månaden kan idka byteshandel på stadens torg. Till exempel ett par liter getmjölk mot en burk honung och så vidare. Även om vårt äventyr med skattemyndigheterna blev en utmaning så slutade det inte så illa att vi måste stå på torget och byta Stenes gamla strumpor mot en tomat. Det har tagit nästan ett år men efter otaliga besök på skattekontoret (några besök extra eftersom deras datorer inte alltid fungerar) så fick vi i dagarna det sista pappret att skicka till Sverige. Det räcker liksom att betala skatt i ett land. Tycker vi i alla fall.

I Penamacor finns ett kloster från 1500 talet och det var vi ju tvungna att besöka. Med en viss vana av franska kloster så tedde sig detta kloster mycket litet men ack så vackert. Som vanligt fastnade vi för de små historierna. I kyrkrummet finns ett helgon som heter St Clara. Hon helgonförklarades när hon som anställd av drottning Isabella stal bröd från hovets kök för att ge till fattiga. Hon bar brödet genom att lyfta upp fållen på sin kjol. En dag blev hon stoppad och tillfrågad vad hon bar på, hon svarade att det var rosor. När vakten bad henne släppa ner fållen ramlade det inte ut bröd utan just rosor. Ett mirakel. Fler intressanta saker hittar man i det lilla, till exempel på trappen utanför klostret. Här finns uthackat en spelplan och här satt soldaterna och spelade ett slags loppspel när de hade tråkigt.

Genomsnittslängden i Portugal var ca 162 cm när detta dörrhålet byggdes.
Fantastiskt välbevarad byggnad med tydliga influenser från morer och romare.

Vi har också haft fyra dagars fest i vår by för att ära helgonen Margarida, Antonio och Sebastiao. De bars ur kyrkan och runt i byn. När det gäller Margarida så är det hon som givit namnet åt vår by och det finns en spännande historia om henne. Men den får ni i ett annat inlägg. I alla fall så firades de ordentligt dygnet runt med musik, religösa inslag, grillad kyckling, öl och tombola (vi vann bland annat tre jumboböcker med Kalle Anka på portugisiska). Nedan finns två filmsnuttar på musikkåren som marscherade runt och spelade.

Musik i vår by (öppnas i nytt fönster) 

Den fortsatte förbi vårt hus (öppnas i nytt fönster)

Vi har dagstemperatur på cirka 35 grader och just nu väldigt varma nätter.

 

Lämna ett svar